Jag är över 40 år nu och jag fattar inte hur folk klarar av vuxenlivet! Hur gör man det? Är ängslig av mig, och upplever att jag inte alls har lika mycket ork som andra.
Nu jobbar jag heltid och vi flyttade förra året till ett litet hus (efter att ha vantrivts i vår lägenhet i många år). Men hur orkar folk? Jobba, pendla, handla och laga mat och ta hand om hemmet? Trivs jättebra med mitt jobb och har möjlighet att delvis vara på distans, men det är ändå nästan hopplöst att få ihop vardagen.
Ibland får jag något ryck/inspiration och får saker gjorda, men det är då på bekostnad av mig själv, bara lite extra någon vecka så går jag ner mig ordentligt. Klarar inte av att ha fritidsaktiviteter, annat än vara ute i naturen, har försökt men jag pallar inte.
Har inga egentliga vänner då jag inte orkar hålla kontakten med folk på det sätt som krävs. Där vi bodde förut hade jag kontakt med flera grannar, men här känner jag ingen och våra närmaste grannar tycker illa om oss.
Det finns massor som behöver göras i huset där vi behöver ta hjälp av hantverkare, men jag pallar inte. Det är så svårt att välja, så läskigt att det kommer hem okända i vårt hem….
Jag klarar bara av livet när det är tryggt och utan normala vuxenbeslut, allt är så stort och svårt. Är det någon som känner igen sig?
